Hur fungerar en hjärtstartare? Tekniken bakom den livräddande stöten
En hjärtstartare kan analysera hjärtats rytm, avgöra om en elektrisk stöt behövs och vägleda användaren genom en livräddande insats. Men hur fungerar tekniken egentligen? Och vad händer i hjärtat när stöten ges?
Moderna hjärtstartare kombinerar avancerad teknik med tydliga instruktioner som gör det möjligt även för personer utan medicinsk utbildning att använda dem. I den här artikeln förklarar vi hur en hjärtstartare fungerar: från elektrodernas registrering av hjärtrytmen till den elektriska stöten, även kallad defibrillering.
Vad gör en hjärtstartare?
En hjärtstartare, även kallad defibrillator eller AED (Automated External Defibrillator), är en medicinteknisk produkt som används vid misstänkt hjärtstopp.
När hjärtat drabbas av vissa allvarliga rytmrubbningar kan det inte längre pumpa runt blodet på ett effektivt sätt. Hjärtstartarens uppgift är att analysera ett EKG (ElektroKardioGram), det vill säga den elektriska aktivitet som gör att hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Om störningar i den elektriska aktiviteten medför att hjärtats förmåga att pumpa ut blod upphör, kan en hjärtstartare, i vissa fall, ge en elektrisk stöt som kan bryta rytmrubbningen. Hjärtstartaren ger instruktioner genom tal, symboler eller bilder och vägleder användaren genom behandlingen.
Det är viktigt att känna till att en hjärtstartare inte kan behandla alla typer av hjärtstopp. Den avgör själv om hjärtrytmen är sådan att en elektrisk stöt kan hjälpa.
Vad händer i hjärtat när en elektrisk stöt ges?
Hjärtats pumpförmåga styrs av elektriska signaler som följer ett organiserat mönster. Vid vissa typer av hjärtstopp störs dessa signaler så kraftigt att hjärtat inte längre kan pumpa blod på ett effektivt sätt.
Ett exempel är ventrikelflimmer (kammarflimmer), som kan liknas vid en muskelkramp där den elektriska aktiviteten i hjärtats kammare blir snabb och totalt oorganiserad. Det innebär att inget blod kan pumpas ut från hjärtat. Ett annat, mer ovanligt exempel, är ventrikeltakykardi, där hjärtats kammare drar ihop sig extremt snabbt. De snabba muskelsammandragningarna medför att blod inte hinner rinna in i hjärtat mellan varje hjärtslag. Hjärtat pumpar för fullt, men så snabbt att inget blod kan pumpas ut. Både Ventrikelflimmer (VF) och Ventrikeltakykardi (VT) medför alltså att inget blod pumpas från hjärtat till hjärnan, den drabbade blir medvetslös och slutar så småningom att andas, vilket är kriterierna för hjärtstopp. Vid dessa rytmer kan en elektrisk stöt från en hjärtstartare vara livräddande.

Så fungerar defibrillering
När hjärtstartaren ger en stöt skickas en kort, kontrollerad elektrisk strömstöt genom bröstkorgen och hjärtat. Strömstöten skapar en total urladdning av samtliga hjärtmuskelcellers elektriska aktivitet samtidigt, vilket kan avbryta den livshotande rytmrubbningen. Efter urladdningen stannar hjärtat en kort stund, under tiden som hjärtats elektriska signalsystem laddar om. När hjärtats muskelceller är uppladdade kan det normala elektriska systemet i hjärtat starta nya hjärtslag som ger hjärtat möjlighet att skapa och hålla en mer organiserad rytm så att blod kan pumpas ut som vanligt igen.
En lyckad defibrillering innebär däremot inte automatiskt att normal blodcirkulation återkommer omedelbart. Därför ska HLR (hjärt-lungräddning) återupptas direkt efter stöten enligt hjärtstartarens instruktioner. Hjärt-lungräddningen avbryts när den drabbade visar livstecken, exempelvis genom att hosta, eller börja röra på sig.
Varför fungerar inte en stöt vid alla hjärtstopp?
Alla hjärtstopp orsakas inte av kammarflimmer eller ventrikeltakykardi.
Vid exempelvis asystoli, där hjärtats elektriska aktivitet saknas helt (EKG visar ett rakt streck), eller pulslös elektrisk aktivitet (PEA), där elektrisk aktivitet i hjärtat finns men inget blod pumpas ut (exempelvis vid en kraftig inre blödning där allt blod har försvunnit), hjälper inte defibrillering.
Om en person är medvetslös och inte andas, alternativt har agonal (onormal, suckande eller snarkande) andning ska hjärt-lungräddning påbörjas. Så snart som möjligt (om möjligt under pågående HLR) ska en hjärtstartare hämtas och startas. Defibrilleringsplattorna ska sättas fast på bröstkorgen enligt bildanvisningarna. Hjärtstartaren analyserar då alltid hjärtrytmen och tittar på den elektriska aktiviteten i hjärtat innan den avgör om en stöt ska rekommenderas. Om ingen stöt rekommenderas ska HLR fortsätta enligt apparatens instruktioner.
Hur vet hjärtstartaren om den ska ge en stöt?
En av hjärtstartarens viktigaste funktioner är den automatiska analysen av hjärtrytmen. När elektroderna har fästs på bröstkorgen registrerar de hjärtats elektriska aktivitet, ett elektrokardiogram (EKG). Signalerna skickas till hjärtstartarens analysmodul, där en inbyggd analysalgoritm bedömer om rytmen uppfyller kriterierna för defibrillering. Beroende på analysresultatet meddelar hjärtstartaren antingen att en stöt rekommenderas eller att ingen stöt ska ges. Om stöt rekommenderas laddar hjärtstartaren upp, och användaren kan varna omgivningen och trycka på chock-knappen så att strömstöten levereras. Användaren behöver alltså inte själv kunna tolka ett EKG eller avgöra vilken behandling som är lämplig.
Varför får man inte röra personen under analysen?
Rörelser och yttre störningar kan påverka de elektriska signaler som hjärtstartaren registrerar. Därför instruerar apparaten användaren att inte röra personen medan hjärtrytmen analyseras, vilket vanligtvis tar mellan 3-10 sekunder. På så sätt minskar risken för störningar som kan försvåra bedömningen. När analysen är klar talar hjärtstartaren om vad användaren ska göra härnäst.
Hur fungerar hjärtstartarens elektroder?
Elektroderna är en central del av hjärtstartarens funktion. De har två viktiga uppgifter:
- Att registrera hjärtats elektriska aktivitet så att apparaten kan analysera hjärtrytmen.
- Att överföra den elektriska pulsen genom kroppen om defibrillering behövs.
På en vuxen person placeras elektroderna vanligtvis en under höger nyckelben och en på vänster sida av bröstkorgen, precis nedanför armhålan. Placeringen gör att den elektriska strömmen kan passera genom hjärtat.
För att elektroderna ska fungera behöver de ha god kontakt med huden. Bröstkorgen ska därför vara bar och vid behov torkas torr innan elektroderna fästs. Är bröstkorgen täckt av hår kan den behövs rakas innan elektroderna fästs på huden, därför finns det oftast med en rakhyvel i de flesta hjärtstartarväskor.
Följ alltid bilderna på elektroderna och hjärtstartarens instruktioner. Vid användning på barn kan andra elektroder, ett särskilt barnläge eller annan elektrodplacering användas beroende på modell och barnets storlek.
Vad är bifasisk defibrillering?
Moderna hjärtstartare använder vanligtvis bifasisk defibrillering. Det innebär att en strömstöt skickas från den ena elektroden till den andra. Samtidigt skickas en lika stark strömstöt från den andra plattan i motsatt riktning. Det innebär att hjärtat träffas samtidigt, av två strömstötar i varsin riktning, vilket har visat sig ge en ökad chans för hjärtat att starta om. Bifasisk defibrillering är idag standard i alla hjärtstartare. Motsatsen – monofasiskt defibrillering – (där endast 1 strömstöt skickades) användes framför allt i början av 1990-talet, men fasades därefter ut och finns inte över huvudtaget i moderna hjärtstartare.
Exakt hur den elektriska strömstöten utformas skiljer sig mellan olika tillverkare och modeller.
Vad betyder CCD-teknik?
CCD är en förkortning som används för Current Controlled Defibrillation, eller strömstyrd defibrillering. Tekniken innebär att defibrillatorn reglerar den elektriska strömmen som levereras under stöten. Kroppens elektriska motstånd, så kallad impedans, varierar mellan olika personer. Det påverkar hur den elektriska pulsen passerar genom bröstkorgen. Med strömstyrd defibrillering kan apparatens elektronik anpassa pulsens egenskaper efter de faktiska förhållandena hos varje individ.
CCD är inte en gemensam standardbeteckning för alla hjärtstartare. Det är därför viktigt att utgå från respektive tillverkares tekniska dokumentation när olika defibrilleringstekniker beskrivs eller jämförs.
Kan en hjärtstartare ge en stöt av misstag?
Hjärtstartare för allmänheten är konstruerade med flera säkerhetsfunktioner för att minska risken för felaktig användning. En central funktion är att apparaten analyserar hjärtrytmen innan den rekommenderar en stöt. Om analysen inte identifierar en behandlingsbar rytm ska ingen stöt ges.
På en halvautomatisk hjärtstartare behöver användaren trycka på en chockknapp när apparaten rekommenderar defibrillering. På en helautomatisk hjärtstartare levereras stöten automatiskt efter tydliga varningsinstruktioner. I båda fallen är det viktigt att ingen rör personen när stöten ges.
Även om hjärtstartare har hög säkerhet är det viktigt att följa instruktionerna noggrant. Ingen medicinteknisk utrustning är helt fri från risken för tekniska fel eller störningar.
Vilka säkerhetsfunktioner har en hjärtstartare?
Utöver den automatiska rytmanalysen har moderna hjärtstartare flera funktioner som hjälper användaren och bidrar till en säker behandling.
- Tydliga röst- och bildinstruktioner
Hjärtstartaren vägleder användaren genom de olika momenten, från placering av elektroder till rytmanalys, eventuell stöt och fortsatt HLR. Vissa modeller har även bildskärmar med illustrationer eller animerade instruktioner. - Kontroll av hjärtrytmen
Alla hjärtstartare analyserar EKG-signalen och avgör om defibrillering ska rekommenderas. Om någon vidrör den drabbade under analys kan detta orsaka störningar. Då måste analysen upprepas för att rätt beslut om defibrillering ska kunna tas. - Anpassning av den elektriska pulsen
Många hjärtstartare tar hänsyn till impedansen mellan elektroderna när den elektriska stöten levereras. Hur energin och strömmen regleras beror på apparatens tekniska konstruktion. - Automatiska självtester
Många hjärtstartare utför regelbundna självtester för att kontrollera viktiga delar av elektroniken och apparatens funktionsberedskap. En statusindikator visar vanligtvis om apparaten är redo att användas eller om något behöver åtgärdas. Självtesterna ersätter däremot inte regelbunden tillsyn. Batterier och elektroder behöver kontrolleras och bytas enligt tillverkarens anvisningar.
Källor
Svenska HLR-rådet: Om hjärtstartare. Hur hjärtstartare fungerar, användning och säkerhet.
Svenska HLR-rådet: Så här gör du vuxen-HLR. Elektrodplacering och rekommenderat handlingsförlopp.
American Heart Association – 2025 Guidelines. Defibrillerbara rytmer och bifasisk defibrillering.
American Heart Association: What is an AED?. Användning och säkerhetsinstruktioner.
Tekniken räddar liv – men snabb hjälp är avgörande
En hjärtstartare innehåller avancerad teknik, men dess största värde ligger i att den kan användas snabbt när någon drabbas av hjärtstopp.
Vid ett misstänkt hjärtstopp är det viktigt att omedelbart larma 112, påbörja HLR och ansluta en hjärtstartare så snart den finns tillgänglig. Om flera personer finns på plats kan någon hämta hjärtstartaren medan en annan påbörjar HLR.
Hjärtstartaren analyserar hjärtrytmen och ger instruktioner om eventuell defibrillering. HLR ska fortsätta med så få avbrott som möjligt enligt apparatens och larmoperatörens anvisningar.
ViVest hjärtstartare för olika behov och miljöer
ViVest erbjuder hjärtstartare som kombinerar avancerad defibrilleringsteknik med användarvänlig design. Sortimentet omfattar både traditionella och ultrakompakta hjärtstartare, anpassade för olika verksamheter och användningsområden.
ViVest A1 och A3 är hjärtstartare som passar på exempelvis arbetsplatser, i föreningar och offentliga miljöer. A1 erbjuder tydlig röstvägledning, medan A3 har en 5-tums färgskärm med animerade instruktioner, stöd för flera språk och ett särskilt barnläge.

ViVest Pocket 1 och Pocket 3 är ultrakompakta hjärtstartare som är utvecklade för att enkelt kunna bäras med. Pocket 1 är särskilt anpassad för professionella användare inom exempelvis försvar, räddningstjänst och säkerhetsorganisationer, medan Pocket 3 även har barnläge och flerspråkig vägledning för användning i civila miljöer.

Gemensamt för modellerna är att de analyserar hjärtrytmen och vägleder användaren genom defibrilleringen. Skillnaderna ligger framför allt i format, användargränssnitt och funktioner för olika behov.
Läs mer om ViVests hjärtstartare.
Kunskap och utrustning stärker beredskapen
Även om moderna hjärtstartare är utformade för att kunna användas utan medicinsk utbildning är praktisk träning värdefull. Genom att öva HLR och användning av hjärtstartare blir det lättare att känna igen ett hjärtstopp, agera snabbt och samarbeta med andra i en akut situation.
Hos oss på Första Hjälpencentrum hittar du hjärtstartare och tillbehör samt utbildningar i HLR och HLR med defibrillatorträning.

Vanliga frågor om hur hjärtstartare fungerar
-
Hur fungerar en hjärtstartare?
-
Vad händer när hjärtstartaren ger en stöt?
-
Kan man använda en hjärtstartare utan utbildning?
-
Ger hjärtstartaren alltid en stöt?
-
Vad är skillnaden på en halvautomatisk och en helautomatisk hjärtstartare?
-
Vad är CCD-teknik?